AllmÀn Information om Maneter
Manetens anatomiska struktur
Hur Àr det egentligen möjligt att dessa varelser kan vara sÄ transparenta och ÀndÄ vara sÄ tÄliga? LÄt oss berÀtta om manetens anatomiska struktur. Deras kropp Àr huvudsakligen uppdelad i tre lager:
- Epidermis (yttre lager): Epidermis skyddar maneten och innehÄller nervceller som hjÀlper den att reagera pÄ förÀndringar i omgivningen.
- Mesogloea (mitten): Mesogloea Àr det tjocka geléliknande lagret som utgör majoriteten av manetens kropp. Tack vare detta, kan de svÀva sÄ graciöst i sÀkerhet
- Gastrodermis (det inre lagret): Gastrodermis hjÀlper till med matsmÀltningen och nÀringsupptaget.
För att förenkla: deras genomskinliga kropp Àr bÄde stark och flexibel tack vare denna unika struktur!

Maneternas livscykel
Olika Manetarter i Sverige
Ăronmanet (Aurelia Aurita)

Röd BrÀnnmanet (Cyanea Capillata)
BlÄ BrÀnnmanet (Cyanea Lamarckii)
Maneters beteende och födostrategier
Maneters rörelsemönster

Födosök och nÀring
Maneter har en ganska raffinerad födostrategi och kan fÄnga upp en stor variation av bytesdjur i sina tentakler. De anvÀnder sig i huvudsak av fyra olika metoder för att finna föda, beroende pÄ art och storlek. HÀr kommer vi att gÄ igenom de mest typiska sÀtten för dessa fascinerande varelser att skaffa nÀring:
- Passivt fÄngande med tentaklerna
- Aktivt sökande med blÄsor
- Filtrering av plankton ur vattnet
- Kannibalism pÄ andra maneter
Maneter rör sig ofta med hjÀlp av havsströmarna för att öka chansen att stöta pÄ byten, men vissa maneter kan Àven anvÀnda sina blÄsor för att simma och Àndra riktning mer aktivt. MÄnga manetarter Àr köttÀtare och Àter bÄde smÄfisk och andra mindre ryggradslösa djur, sÄsom krill och krÀftdjur. HÀpnadsvÀckande nog Àter vissa arter ocksÄ maneter som Àr mindre eller svagare Àn de sjÀlva, vilket bidrar till konkurrensen inom deras populationer.